Det finns mycket att säga om hbtq-personers ohälsa. Hbtq-personer har statistiskt sett sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella cispersoner. Diskriminering i stort och smått gör att hbtq-personer under lång tid bygger upp en ohälsa och får lägre förtroende för samhället.

Det går att lista många statistiska samband mellan hbtq och ohälsa. Hbtq-personer och särskilt unga hbtq-personer utsätts för mer våld och sexuellt våld. De avstår oftare än andra från socialt deltagande, exempelvis att träna fotboll eller gå på simhall. Hbtq-personer drabbas också i högre grad av missbruksproblem.

Verksamhetsutveckla för hälsa

Lyckligtvis finns en hel del friskhetsfaktorer identifierade, det vill säga faktorer som stärker hbtq-personers hälsa.

Om dessa faktorer pratade jag i dag på en föreläsning och workshop för anställda vid Göteborgs Stad. När vi tittade på faktorerna tillsammans, och när vi gjorde övningar visade det sig att de olika verksamheterna som fanns representerade redan arbetade med flera friskfaktorer, och att de tillsammans täckte upp en bredd av olika friskfaktorer.

Det handlar bland annat om att bemöta människor på ett sätt som ger dem möjlighet att själva definiera sig, att synliggöra hbtq-personer vilket signalerar tillåtelse att få vara sig själv, att hbtq-personer ska tillåtas vara osäkra och ändra uppfattning, att ha kunskap om hbtq, med mera.

Om du vill läsa mer om friskfaktorer och fundera över vilka faktorer som skulle kunna tillgodoses via din arbetsplats rekommenderar jag rapporten Stödjande och stärkande som givits ut av myndigheten MUCF.